Elfläkt i Volvo Amazon

OBS! Denna artikel är reviderad mot bakgrund av att jag bytt fläkt i min Amazon. Söker du de äldre anvisningarna så finns de ej längre kvar. Använd dessa istället.

Ett känt problem med äldre bilar i allmänhet är att de gärna går varma. De är med andra ord dåligt rustade att klara bilköer – ofrivilliga såväl som frivilliga (s.k. cruising). Det som händer är att kylvattnet blir för varmt och klarar inte av att kyla motorn i den mån som krävs varpå den kokar. På våra Amazoner består kylsystemet av en fyrbladig symmetrisk fläkt som suger in luft i motorrummet via kylaren. Fläkten både flyttar överskottsvärme bakåt och hjälper till att kyla det vatten som passerar från motorblocket ner i kylaren. I och med att fläkten är direktkopplad på motorn går den sällan tillräckligt fort (den flyttar inte tillräckligt mycket luft) vid låga hastigheter. Du ska helst komma upp på treans växel innan det händer något. Visst kan värre saker hända än en kokande motor, men det kommer sällan lägligt och det är inte så bra.

En större fläkt, kanske en fembladig asymmetrisk fläkt från Volvos 140-serie, hjälper till att flytta mer luft än Amazonens originalfläkt och är dessutom tystare (just för att den är asymmetrisk), men räcker ändå inte hela vägen. Det är fortfarande inte tillräckligt på låga varvtal. En sommartermostat på 76°C hjälper också till, men räcker heller inte alltid hela vägen. Nödlösningen som de flesta av oss har erfarenhet av är att veva ned alla rutor och ställa värmereglage och kupéfläkt på MAX. Det blir jättevarmt inne i bilen, men motorn blir faktiskt svalare.

Lösningen på problemet stavas elektrisk kylfläkt. Eller snarare elektrisk kylfläkt, assymetrisk fembladig fläkt, rengjort kylsystem samt sommartermostat. Den elektriska fläkten är en större fläkt som monteras mellan grillen och kylaren och som pressar in luft i kylaren. Det finns ganska gott om utrymme för detta i en Volvo Amazon och en 12″/30,5cm stor fläkt passar nästan obehindrat framför kylaren. Största djup kan vara upp till 7cm. Fläktar finns att köpa billiga på t.ex. Biltema och de finns i lite mer kvalitetsutföranden från t.ex. Kenlowe eller Spal. En bra 12″-fläkt bör flytta 2,000 kubikmeter luft i timmen eller mer. Just 12″ är lämplig på Amazon då större än så blir trångt på höjden. Behöver du flytta ännu mer luft så kanske två mindre fläktar bredvid varandra kan vara en idé, då det finns mer plats på bredden.

Manuellt på är inga konstigheter, och inte heller helt av, men för att få till den där automatiken så behöver vi en termostatbrytare som sluter kretsen (dvs startar fläkten) när kylvattnets temperatur vid givaren går över ett visst gradtal och som bryter kretsen (dvs stannar fläkten) när temperaturen går under samma gradtal. Även här finns ett stort utbud av olika termostatbrytare i olika gängdiametrar och med olika fasta gradtal. Jag valde en 12″ fläkt från Kenlowe med tillhörande variabel termostatbrytare. Givaren till termostatbrytaren placeras inuti den övre kylarslangen, mellan termostathuset på motorns främre, övre del och kylaren (det medföljer delar för att få detta helt tätt) och det är därefter möjligt att ställa in vid vilken temperatur termostatbrytaren ska starta och stänga fläkten i läget AUTO. Jag ställde in det så att det sker då nålen på temperaturmätaren i instrumentpanelen precis passerar det vita strecket mellan grönt och rött.

Det finns förmodligen flera alternativa placeringar av termostatbrytare, men jag har inte provat någon av dessa. Det bör gå att gänga en termostatbrytare direkt i kylaren. Det bör också gå att ersätta den bakre avtappningskranen för kylvatten (placerad strax bakom oljefiltret) med en termostatbrytare med 1/4″-gänga. För en tid sedan såldes även en för ändamålet egentillverkad tätningsfläns (418213-5) på cylinderblocket precis framför grenröret och snett under/bakom termostathuset med uttag för givare på eBay. Nedre kylarslangen fungerar också. Det är viktigt att beakta vilken temperatur kylvattnet kommer ha vid valet av placering och välja termostatbrytarens bryttemperatur utifrån det. T.ex. kommer kylvattnet vara svalare i den nedre kylarslangen än i den övre.

Det följer i regel med monteringssatser när man köper en elfläkt vars princip brukar vara att fläkten fästs i kylaren med hjälp av fyra längre buntband som försiktigt sticks in mellan kylarens element. Det kan vara lite pilligt och svårt att få till på en äldre och väl använd kylare. Alternativt kan man med samma monteringssats fästa fläkten i vanliga kromade kopparrör avsedda att dra vattenledningar i hus med som finns att köpa i bygghandeln. Det går åt bra precis en meter kopparrör. Mät och kapa upp röret i rätt längder, pressa ihop ändarna i ett städ (koppar är mjukt) och borra hål för både fästskruvar och för fläktens fästen. Mät igen innan du borrar. Röret är kromat och fläkten är i svart plast – smälter bra in utseendemässigt. Ta bort båda grillhalvorna, fäst fläkten på lämpligt sätt, gör anslutningarna till fläkten och täta snyggt med krympslang (det här är en rätt utsatt miljö). Skruva sedan tillbaka grillhalvorna.

Det bör stå på fläkten hur mycket den drar, men räkna med uppåt 250W. Det är drygt 20A vid 12V. Så mycket tål inte termostatbrytaren (den skulle brinna upp) och du måste därför koppla fläkten över ett relä. Reläet måste naturligtvis minst klara fläktens effekt. Jag använde Volvos 683408 som klarar 30A. Så här ser min anslutning ut:

OBS! Olika termostatbrytare kan komma att kräva olika anslutningar. Bryter termostatbrytaren på jord t.ex. så kan anslutningen se helt annan ut än i schemat ovan. Läs anvisningarna till just din termostatbrytare.

Lämplig säkring är på 25A vilket är något lägre än maxeffekten på reläet men tillräckligt högt för att klara fläktens belastning. Jag valde att ta ström från tändningen, dvs fläkten kommer alltid slås helt av när jag tar nyckeln ur startlåset. Det går såklart bra att koppla den (via säkring) direkt mot batteriet också, men det förutsätter att du verkligen litar på din termostatbrytare (en fläkt på 250W drar ur batteriet på nolltid).

Jag ogillar egentligen dolda, hemliga reglage under instrumentpanelen (sådana som endast en person i hela världen tycks veta vad de har för funktion) men i det här fallet gav jag vika och satte reglaget till elfläkten under just instrumentpanelen. Om det är till någon tröst så är det dokumenterat i en kopia av bilens elschema samt att det även finns en liten tanke bakom valet av placering under fläktreglaget.