AC i Volvo Amazon

By | September 27, 2023

Korsdrag. Det är så man hjälpligt och högst modest får ner temperaturen i en Amazon en varm sommardag. Det vill säga alla rutor på vid gavel och kupéfläkten på MAX. Vid högre hastigheter, 90km/h eller mer, så kommer nackspärren som ett brev på posten. Även vid mildare utetemperaturer blir det varmt och kvalmigt inne i bilen och det är långt före 90km/h som man inte längre kan föra en konversation i kupén eller höra musiken från radion.

Hur det var i andra länder med betydligt varmare klimat än i Sverige och där Amazonen såldes går knappt att föreställa sig. Följaktligen är det inte så förvånande att flera Volvo-återförsäljare runt om i världen erbjöd eftermontering av luftkonditionering, eller AC, i såväl PV, Amazon, P1800, 140 och 164 och då inte enbart återförsäljare i Nordamerika utan även i Japan, Malaysia, Australien, m.fl. marknader. Det var kort sagt efterfrågat och i vart fall vid mitten av 1960-talet (möjligen tidigare) fanns modellanpassade kit för luftkonditionering avsedda för Volvos personbilar. Det kanske vanligaste av dessa var det Texasbaserade företaget FrigiKings modell 500.

FrigiKing 500 kom senare att säljas som Volvo F-500 och dessa hade ett emblem i mitten på förångaren på vilket det stod “VOLVO Air Conditioned”, på tidigare modeller står det “FrigiKing” på samma ställe (i försäljningsbroschyrer för Volvo 140 årsmodell 1968 i USA listar Volvo luftkonditionering under “optional equipment”). Utöver en del tekniska skillnader jämfört med en modern AC-anläggning, som en jämförelsevis ineffektiv kompressor (i termer av att den stjäl många hästkrafter från motorn) av fabrikatet York, en iögonfallande stor kondensor framför kylaren, separat torkfilter och en direkt otymplig förångare inne i kupén (se bild ovan) användes det nu sedan länge förbjudna kylmedlet R-12 (freon). I installationen ingår också att man måste bocka växelspaken för att det ska gå att använda backen, 1:ans och 3:ans växel – växlar som många Amazonförare ändå använder – samt att man ska kapa ned knäskyddet (om sådant finns) på båda sidor om förångaren och också korta av handskfackshyllan. Ingrepp som kanske inte alla Amazonägare är beredda att göra idag.

Vill du läsa mer om just FrigiKing i Amazon så finns en hel del material inklusive försäljningsbroschyrer och installationsanvisningar på denna sida. Volvos verkstadshandbok kring AC, som beskriver principerna bakom luftkonditionering i ett fordon, kan också vara intressant. Flera har gjort denna förbättring med luftkonditionering i sina Amazoner innan mig och det finns detaljerade beskrivningar av tillvägagångssätt och vilka delar man behöver att hitta på nätet. Har du tillgång till äldre utgåvor av Amazonklubbens medlemstidning så skrev Jan Holmqvist en utmärkt artikel i tre delar om just detta 2007.

Men valet måste inte bli en tidstypisk enhet som FrigiKing. Det finns mindre och framförallt modernare alternativ men som fortfarande har ett tidstypiskt utseende, exempelvis enheten Mark IV från Vintage Air som passar bra i en Amazon ihop med till exempel en Sanden 508-kompressor (för vilken det i sin tur nytillverkas fästen för Volvos B18- och B20-motorer). Man slipper då otympligheten och ineffektiviteten men går samtidigt miste om lite av det tidstypiska. Så här ser en sådan ut i Neville Brittos automatväxlade 122S årsmodell 1968:

Eftermonterad AC i Volvo Amazon, Mark IV från VintageAir.

Står man ut med utrymmet förångaren tar, ser inga problem med att bocka växelspaken och kan leva med kapat knäskydd så går det naturligtvis även bra att kombinera en modern, effektiv kompressor och en modern, mindre kondensor med inbyggt torkfilter med en äldre förångare från FrigiKing. För mig var det inget alternativ dock. För mig gick – i det här fallet – funktion före originalskicksbevarandemani. Jag vill kunna köra längre sträckor mer bekvämt men jag vill inte bocka växelspaken, kapa knäskyddet eller såga av handskfackshyllan.

Efter att i många år ha sneglat på AirCond Center nere vid Tanto ringde jag till slut och hörde mig för lite. Jodå, de hade monterat AC i en och annan Amazon, flera P1800 och någon Duett. Vi hittade en tid i september när högsäsongen lagt sig lite och mer tid fanns för veteranbilar. Mats Persson tog entusiastiskt emot och började genast prova ut lämplig förångare. En dryg vecka ville han ha på sig. För min del är det sällan panik, bara jobbet blir bra, och dessutom vet jag att det alltid tar längre tid med min bil än vad proffsen tror (helt oavsett hur proffsiga de är) därför att jag har så mycket grejer i bilen. Jag kände att bilen var i synnerligen goda händer men mycket riktigt tog jobbet längre tid.

Aircond Center i Tanto på Södermalm.

Rent tekniskt är det en av de minsta enheterna på marknaden, från italienska Kalori, som tillsammans med en mindre Sanden-kompressor ger bra med kyla i en Amazon. Tack vare att torkfiltret sitter på kondensorn tar installationen minimalt med plats i motorrummet. Det var säkert ingen lek att få det på plats då kylaren behöver flyttas aningen bakåt och det dessutom sitter en elfläkt framför, men väl där är det nästan bara kompressorn och slangarna som syns. Att en remskiva med dubbla spår och en B20-topp av senare typ (1974) med fler fästpunkter redan fanns på plats från förra höstens motorrenovering underlättade såklart.

NOS Volvo remskiva med dubbla spår, detaljnummer 460264-5.

Inne i kupén blev det också litet och diskret. Mats hade föredragit att sätta förångaren under instrumentpanelen och mitt framför växelspaken, men där var det tyvärr upptaget och jag gillar mina extramätare (“Att mäta är att veta” som KTH drillar sina studenter i sitter hårt inpräntat) så den fick en placering lite mer till höger där den i gengäld tar upp ungefär halva handskfacket:

Växelspaken tar inte i vare sig extramätare eller AC:ns förångare och reglagen på förångaren nås lätt av föraren då de sitter på ungefär samma avstånd som radion. Det övre reglaget är fläkten som har tre lägen förutom av. Det undre är termostaten som styr hur kallt det blir. Utblåsen går att vrida som man vill och de finns liksom reglagen i flera utföranden (kromat t.ex.) om man vill byta till en annan look, lite som på RetroSound radion. Kylan kommer innan du hunnit till slutet av kvarteret och med fläkten på läge ett och termostaten på 50% får du en kylskåpskall kupé inom fem minuter vid 20°C utomhus.

Kylarpaketet med elfläkt, kondensor och kylare är tillbakaflyttat ett par centimeter för att få plats. Det är trångt men det går. Kompressorn är ansluten till det relä som styr den elektriska kylfläkten till motorn som är placerad framför kondensorn, så att om kompressorn går för varm startar den kylfläkten. En magnetventil sitter monterad bakom den bakre förgasaren (mellan förgasaren och torpedväggen) och reglerar tomgångsvarvtalet genom att skjuta på en extra stång monterad på gasreglaget då AC-kompressorn är inkopplad (vilken den är även på tomgång). Magnetventilen skjuter helt enkelt ut en stång som genom extrastången på gasreglaget hindrar gasreglaget att nå botten vilket säkerställer att motorn orkar med kompressorn på tomgång. Genom att magnetventilen är parallellkopplad med kompressorkopplingens strömkrets öppnar den samtidigt som kompressorn startar. Det funkar men man anade viss oro hos Mats kring funktionen då gasreglaget är trögt på bilar med dubbla förgasare vilket i sin tur kräver en ganska kraftig magnetventil.

På bilden till vänster ser man hur kylaren är tillbakaflyttad och mellan blocket och behållaren för spolarvätska sitter kompressorn, en Sanden SD7H10. Bilden till höger visar magnetventilen.

Det elektriska är inte väldigt komplicerat. Naturligtvis ska hela installationen vara avsäkrad och just den här modellen, Kalori Compact EVO2 FAI, har en effekt på 100 W så en 16 A säkring är fullt tillräcklig. Kyleffekten ligger på 2,5 kW. Kilremmen till kompressorn mäter 10×935 mm och det är såklart en bra idé att ha med sig en extra i bilen.

Motorrummet ser ut så här efteråt:

Slangarna mellan kompressor och förångare går under och bakom bromsservot och in genom torpedväggen på höger sida om tändspolen.

Svårigheter med AC-installation i en Amazon? Utöver att det är trångt också att få tag på fästen till kompressorn – det krävs nästan att de nytillverkas – samt remskiva med dubbla spår (och såklart med märkning för gradtalen). Volvos remskivor till 140 och 164 (se bild ovan) är svåra att få tag på och de remskivor med dubbla spår som bl.a. KG Trimning säljer saknar märkning för gradtalen.

Hur ser man på en Amazon att den har AC? Det gör man inte. Om man inte öppnar motorhuven och/eller förser den med en dekal (sattes på vänster sidobakruta):

Bilden ovan går utmärkt att be valfri dekalfirma trycka på transparent film och använda. Varsågod!

Update: Kompletterad med bilder från ch.-nr. 303721, en automatväxlad 122S i exportutförande till USA (133461P) i Neville Brittos ägo med eftermonterad Mark IV från VintageAir.

Ansvarsbefrielse. Texten i denna anvisning har förberetts med största noggrannhet men är, trots det, i strikt mening endast att betrakta som en guide att användas i god samverkan med normala säkerhetsföreskrifter gällande vid arbete med elektrisk apparatur och verktyg i en fordonsteknisk miljö. Jag tar inte ansvar för dina handlingar. Arbeta smart! Arbeta säkert!

Fortsatt Amazonrenovering

By | November 18, 2022

Löpande underhåll på en bil är viktigt och ännu viktigare på en klassiker. I det här fallet har det lämnat all rim och reson för länge sedan, men så är det en hobby och inte en bruksbil. Den här gången handlade det om en sedan länge noga planerad motorrenovering. Planen var att nästa stora grej efter det skulle vara motsvarande renovering av bromsarna på bilen, men det blev så att vi gjorde båda på samma gång. Och lite till.

Utgångsläget såg ut ungefär så här på en bild från januari 2008:

Original motorrum, Volvo Amazon 121 årsmodell 1969.

Ett nästan helt orört originalskick och garanterat ingen ovanlig syn i ett motorrum efter 41 år. Det fanns ingen som helst anledning att tro att bromsarna skulle vara i något annat skick.

För mig handlar en motorrenovering om två saker. Dels att gå igenom motorn i syfte att byta ut slitdelar utöver dem som ingår i en vanlig service, kolla igenom att allt ser OK ut och är klart för minst 50 år till. Förebyggande underhåll. Dels också att byta ut en del delar mot lite bättre. Jag har första årsmodellen B20 i min bil och det finns många förbättringar att uppgradera till. Syftet är att få en bättre motor som är bättre anpassad efter dagens väg- och trafikförhållanden.

Nyrenoverad B20-topp med 46/35mm ventiler och härdade ventilsäten.

2005 fick jag hjälp av Robert Scherman att byta växellåda från original M40 till en av SVIS renoverad M41J och 2020 fick jag åter hjälp av Robban med bättre väghållning då vi bytte fjädrar runt om, satte dit Bilstein dämpare, IPD krängningshämmare och polyuretanbussningar från SuperPro. Förtroendet för Robban är högt och även om jag fick vänta en stund på att han skulle ha tid så var det värt att vänta på, och medan man väntar kan man ju alltid jaga delar.

Delvis nedplockat, tvättat och nylackat motorblock.
K-kamaxel, ståldrev och NOS vattenpump.

Motorn plockades delvis ned, tvättades och lackades om i Volvos klassiska röda färg. Toppen byttes ut till en renoverad och blyfrikonverterad med lite större ventiler (46/35 mot original 42/35), lite tunnare topplockspackning (0,8mm mot original 2,0mm). Kamaxeln byttes ut från “A” till “K” och kördes in med nya lyftare och den gamla förgasaren i 20 minuter på 2,000 varv/min. Kamdrevet byttes till ett nytt i stål och kamdrevskåpan till en med packbox. Motorkuddarna är nu av den kraftigare och förstärkta typen som Volvo använde till den större B30-motorn. Vattenpumpen byttes till en ny (NOS). Förgasarbestyckningen byttes från original Zenith-Stromberg 175CD2 till dubbla SU HS6 med tillhörande grenrör, gasstag, värmesköld och bakelitbrickor. Remskivan byttes till en med dubbla spår och med märkningar för tändinställning, även den NOS, för att underlätta framtida planer på ex.vis. AC. Motorvärmaren plockades bort då den inte används längre.

Dubbla SU HS6.

Med allt detta blev motorn såklart även servad med nya (hårdare) tändstift, tändkablar, motorolja och -filter, kylarvätska, osv. och när vi ändå höll på så byttes slangarna till värmepaketet. Tändkurvan på 123Ignition-fördelaren byttes från “4” (B20A) till “7” (B20B) och tändningen ställdes till 10° med stroboskoplampa, tomgången justerades till 8-900 rpm och förgasarna ställdes av Leif Sundin.

Bromsarna renoverades samtidigt med ny bromsservo, ny huvudbromscylinder, armerade bromsslangar från Goodrich, keramiska bromsbelägg fram, nya bromsbackar samt hjulcylindrar (NOS) bak.

Här läcker det bromsvätska…
Ny bromsservo, ny huvudbromscylinder.
Inuti bromstrumman, vänster bak.
Nya bromsbackar, NOS hjulcylinder, uppsmort och klart.
NOS hjulcylindrar.

Med stora delar av motorn nedplockat uppenbarar sig ett svårslaget tillfälle att tvätta, polera och delvis måla om såväl motor som motorrum och det tillfället missades inte. Så ett tillsnyggat motorrum kan se ut så här:

Volvo skärmskydd för RetroSound

By | June 30, 2021

Inne på min fjärde radio nu i min Amazon och förhoppningsvis är det den sista. Den första var en Blaupunkt Frankfurt från 1974, komplett med karaktäristiskt sprakljud i mono, riktigt risig mottagning och med ett FM-band som slutade på 104MHz. Så i praktiken oanvändbar. Uppgraderingen till en Custom Autosound USA-630 år 2011 var ett verkligt lyft, men trots uttag för CD-växlare och USB-ingång var den ändå rätt mossig efter en tid för Bluetooth saknade den och det här med streaming av musik och att kunna prata hands free i telefon är trots allt inte så dumt. Så jag bytte till en RetroSound Model Two fem år senare, en bra radio med extremt mycket inställningar och konfigurationer som dock visade sig ha den otroligt irriterande egenheten att den tappade bort alla dessa inställningar och konfigurationer när man klippte strömmen till den. Och man klipper ofta strömmen i en veteranbil. Så sedan något år tillbaka sitter det en RetroSound San Diego i bilen. Den är jag nöjd med. Den lider inte av senilitet.

Till radions annars svarta skärm följer det med tre olika varianter av skärmskydd, eller screen protectors, alla med en variant på hur en bilradio såg ut på 1960-talet. De består av lite tjockare transparent film med vitt tryck, så att man ser vad som visas i displayen bakom skärmskyddet när radion är igång. Jag valde den av dem med minst tryck, dessutom i nederkant så att texten inte skymmer displayen för mycket. Nån amerikansk variant med enbart AM-skala. Sen har RetroSound fler varianter med brandade skärmskydd för diverse olika amerikanska bilmärken. Du kan med andra ord köpa skärmskydd med Ford, Chevrolet, m.fl. loggor. Men inget för Volvo. Så hur ordnar man det?

En bra bild på en Volvo-brandad radio är en bra start. Hitta en som ser OK ut enligt ditt tycke och din smak. Jag ville gärna ha med VOLVO men i övrigt inte så mycket mer – möjligen en enkel FM-skala (AM använder vi inte så mycket på den här kontinenten). Denna tyckte jag var en bra utgångspunkt:

Det är texten “VOLVO FM/AM RADIO” jag är ute efter. Resten i displayen är för plottrigt och skulle skymma displayen för mycket.

Lite efterforskningar kring vilket typsnitt som använts gav att det handlar om Clarendon Bold. Klicka på länken för att ladda hem det och installera det sedan på din dator genom att kopiera filen till C:\Windows\Fonts (använder du ett annat operativsystem, t.ex. nåt från den där fruktodlaren i Kalifornien, får du troligen göra på något annat sätt men jag vet inte hur).

Men enbart texten räcker inte. Det vore stiligt med något tydligare radio-attribut också, som en FM-skala i någon variant. Lite som FM-skalan i bilden nedan.

Typsnittet för skalan i bilden ovan visar sig likna ett typsnitt som heter Geom Graphic. Det är troligen inte exakt det typsnittet men tillräckligt nära. Med båda typsnitten installerade går det ganska snabbt och ganska smidigt att laborera fram en bild i Microsoft Word (klicka på länken för en kopia på min Word-fil) för att sedan spara den som just en bild. Eller använd min färdiga bild (högerklicka för att spara):

Måtten på displayen i RetroSounds San Diego är 8,3cm bred och 2,7cm hög. Med de måtten och med den sparade bilden är det bara att be lämplig firma trycka upp önskat antal skärmskydd med vit text och transparent bakgrund. Applicera sen på radion och njut av en tidstypisk men ändå väldigt modern radio, nu med den rätta looken:

Mitt skärmskydd skymmer inte texten som visas i displayen när radion är på:

Update: Jag gjorde en till, se nedan, även denna med trycket i nederkant för att inte skymma vad som visas i displayen. Avvaktar dock själv med att trycka upp den, men gillar du den så använd den gärna.

Ansvarsbefrielse. Texten i denna anvisning har förberetts med största noggrannhet men är, trots det, i strikt mening endast att betrakta som en guide att användas i god samverkan med normala säkerhetsföreskrifter gällande vid arbete med elektrisk apparatur och verktyg i en fordonsteknisk miljö. Jag tar inte ansvar för dina handlingar. Arbeta smart! Arbeta säkert!

Läslampor bak i Volvo Amazon

By | March 21, 2021

Vissa Volvo Amazon i polisutförande hade en kartläsningslampa monterad på passagerarsidan, ovanför dörren. Modellen var Lucas Flexilight och detaljnumret var 667208. Man brukar hitta dem i Lucas klassiska grönvita förpackning men lamporna är märkta Butler. Senare dyker samma lampa, nu beskrivningsmässigt förkortad till bara läslampa, upp i Volvo 164 och dess Top Executive-utförande till USA:

Utöver två läslampor (Lucas Flexilight) med medföljande skruv behöver vi två fästen med detaljnummer 680558. Dessa går fortfarande att köpa på de vanliga ställena, medan läslamporna tyvärr blir svårare och svårare att få tag på. Mät och märk upp var på fästena lampfoten kommer hamna och förborra de två hålen. Trä en bit krympslang (drygt 10cm lång) över den röda kabeln och värm fast den i lampänden av kabeln så syns den inte så tydligt mot det vita innertaket.

Mät och kolla var lampa med fäste kommer hamna på respektive sida och borra med en metallborr för skruvarna. Om man lägger lite tid på att mäta noga så går det att få till så att hålen hamnar precis för perforeringen med minimal åverkan på innertaket. Fäst upp lamporna mot C-stolpen på respektive sida. Var noga med att de hamnar på samma ställe på båda sidor. Borra (med en mindre metallborr) upp hål för respektive läslampas (vita) fästbygel.

Jorda lamporna i den ena skruven till respektive lampa och koppla samman de två röda kablarna till en (röd) kabel som drages snygg och prydlig bakom panelen och ned under gummimattan och längs passagerarsidan fram till strömbrytaren till handskfacksbelysningen. Där ansluts den till den strömsatta sidan av dragströmbrytaren, så att alla lampor går att använda oberoende av varandra.

Ansvarsbefrielse. Texten i denna anvisning har förberetts med största noggrannhet men är, trots det, i strikt mening endast att betrakta som en guide att användas i god samverkan med normala säkerhetsföreskrifter gällande vid arbete med elektrisk apparatur och verktyg i en fordonsteknisk miljö. Jag tar inte ansvar för dina handlingar. Arbeta smart! Arbeta säkert!

Nackstöd bak i Volvo Amazon

By | December 29, 2020

Volvo Amazon har från årsmodell 1965 framstolar förberedda för nackstöd. I princip drar man av klädseln på ryggdelen av respektive framsäte och fäster styrhylsor i befintliga hål och rör på ryggdelens insida, trär tillbaka klädseln och tar upp hål på ryggdelens ovansida (där styrhylsorna nu petar fram) varpå man lätt skjuter ned nackstöden i styrhylsorna och drar åt dem på önskad höjd. Det fanns två varianter av nackstöd att välja mellan, dels den limpformade och dels den lite mer lyxiga komfortvarianten (som dock endast fanns att få med svart klädsel). Vill du veta mer om detta kan du läsa denna artikel i ämnet som jag skrev för några år sedan. Men i baksätet fick Amazonen aldrig några nackstöd. Det började dyka upp först senare, med vissa varianter av Volvo 140 och 164. Bild nedan ur en broschyr för Volvo 164 i Top Executive-utförande till USA:

 

 

Dessa nackstöd kan vara svåra att få tag på. En annan variant som en del Amazonägare föredrar är de smalare nackstöden för framstolarna som kom på Volvo 140 med årsmodell 1972. Det kan se ut så här i en Amazon:

 

 

Men de första är snyggare, eller hur? I jakten på en uppsättning är det viktigt att fästena är med. Fästena består av styrhylsor, fästskenor, byglar och diverse detaljer för att reglera höjden på nackstöden. En samlad bild på alla delar exklusive skruvar:

 

 

Jag fick klä om mina nackstöd själv så att de matchade inredningen i övrigt i bilen. De nackstöd jag fick tag på hade en annan, blå inredning. Men det är ganska lätt ordnat. Min hovleverantör, VP Autoparts i Fristad, brukar inte vara omöjliga när det gäller mina specialbeställningar av inredningsdetaljer. Så ej heller denna gång. Specialbeställningar görs dock i mån av tid och helst när de ändå jobbar med annan produktion i samma färg och material så väntetiden kan bli lång, men att klä om nackstöden sedan går snabbt och enkelt även om man som jag är begåvad med noll tålamod.

 

 

 

 

Nu återstår att få styrhylsorna på plats i baksätets ryggdel. Det är tyvärr ett pilljobb i den högre skolan, och utrymmet för misstag är inte särskilt stora. Monteringsanvisningarna för Volvo 164 ger en fingervisning kring hur det är tänkt, men anpassningar krävs för att det ska fungera med Amazonens ryggdel (som ju är annorlunda). Lyft ur baksätets ryggdel ur bilen för att komma åt att arbeta med det på ett rimligt sätt.

 

 

I princip ska hylsorna sitta så här i ryggstödet, fast under plyfan:

 

 

Men under plyfan går det en hel del spiralfjädrar som ju är en del av ryggdelens komfort. Så förutom att fräsa ut spår för fästskenorna och sedan vända dessa nedåt och inåt i ryggdelen måste man även noga mäta ut och ta upp spår i fästskenorna så att spiralfjädrarna går fria. Därefter får man noga mäta ut var byglarna för styrskenorna hamnar och sedan fräsa ut spår även för dessa. Med fästskenor och byglar på plats är det dags att ta upp hål i klädseln och fästa styrhylsorna.

 

 

 

 

 

 

Genom att vrida på nackstödens metallben kan man fixera själva nackstöden i rätt position. Med baksätets ryggdel på plats i bilen är det bara att skjuta ned nackstöden i styrhylsorna och låsa dem i rätt höjd. Och visst ser det riktigt Top Executive ut?

 

 

 

Ett stort och varmt tack till Staffan Kraft som hjälpte mig med att montera fästena i ryggstödet, och som också tagit flera av bilderna ovan. Det jobbet krävde sin man men det blev bra!

 

Update: Volvo listar ett nackstödsöverdrag för dessa bakre nackstöd under detaljnummer 696434. Dessa nytillverkas av VP Autoparts i Fristad i färgen svart, men skulle man specialbeställa dem i en annan färg skulle de kunna se ut så här:

 

 

 

Ansvarsbefrielse. Texten i denna anvisning har förberetts med största noggrannhet men är, trots det, i strikt mening endast att betrakta som en guide att användas i god samverkan med normala säkerhetsföreskrifter gällande vid arbete med elektrisk apparatur och verktyg i en fordonsteknisk miljö. Jag tar inte ansvar för dina handlingar. Arbeta smart! Arbeta säkert!
 

Elbakruta i Volvo Amazon

By | May 18, 2020


Det här blir ett kort inlägg. Jag fick nämligen efter visst letande tag på ett verkstadsmeddelande från Volvo daterat april 1969 som bra och detaljerat beskriver ämnet elbakruta i Volvo Amazon. Du hittar det här. Så egentligen behövs inget inlägg från mig, men jag kan såklart inte låta bli att kommentera ett par saker i alla fall.

Elektriskt uppvärmd bakruta fanns som tillval till Volvo Amazon, både P 130 (tvådörrars utförande) och P 220 (Herrgårdsvagn), från och med årsmodell 1969. Av nämnda verkstadsmeddelande verkar det ha tillkommit en bit in på modellåret. Denna listas i reservdelskatalogen (nedan bild för P 130):

Elbakruta börjar dyka upp som tillval på 140-serien redan 1968 och är till och med standardutrustning på Volvo 145 årsmodell 1969, då med samma relä och strömställare som också används i Volvo Amazon:

Strömbrytaren har ett läge och i reglaget tänds en grön lampa då det dras ut. På 140-serien, på 164 och även på P 1800 används ett annat reglage med två lägen från årsmodell 1969 och bakrutan i dessa bilar har två effektlägen: 40W och 150W. Detta med två lägen verkar vara en kortvarig historia och kring årsmodell 1972 är man åter på ett effektläge (150W). Först senare, mot slutet av 1970-talet, tillkommer det i sammanhanget så viktiga timerreläet, som slår av strömmen till rutan efter c:a 15 minuter. 150W är hela 12,5A i ett 12V-system så det är lätt att förstå varför.

Effekten i elbakrutan till Volvo Amazon är 120W. Rutan har tio stycken trådar.

Delar du behöver är förutom en monterad och tät elbakruta även strömställare (681577-3), relä (681576-5) samt kabel med tillbehör (anpassade flatstiftshylsor, krympslang, m.m.).


Strömställare 681577-3

Relä 681576-5

I och med att elbakruta inte fabriksmonterades på Amazon – det är liksom dragkrok och en del andra tillval något som återförsäljaren ombesörjde – är reglagets placering lämnat lite åt ett godtycke. Volvo anger en placering ovan och mellan reglagen för vindrutetorkare och choke, men du ska veta att det är sjukt trångt just där bakom instrumentpanelen. Dock är det här, till vänster om ratten (på vänsterstyrda bilar) som reglaget återfinns på de modeller som får elbakruta fabriksmonterad (140, 164 och P 1800). Volvo nämner också rakt ovanför fläktreglaget som en lämplig placering. Men där ska ju varningsblinkersen sitta.

Fabriksplacering i Volvo 145 årsmodell 1969

Den ena av Volvo förordade reglageplaceringarna

Årsmodell 1969 har som bekant rattlås och bromsljuslampa som standard och en lämplig placering till höger om ratten (fortfarande på vänsterstyrd bil) mellan tändningslåset på rattstammen och cigarrtändaren uppenbarar sig därmed. Har du ett någorlunda utvecklat ordningssinne ser du att om du väljer den placeringen uppstår en symmetri på instrumentpanelen: till vänster om ratten bildar bromsljuslampa, vindrutetorkarreglage, choke och ljusreglage ett liggande L. Samma liggande men spegelvända L får du till höger om ratten med reglaget för elbakruta, cigarrtändare, fläktreglage och varningsblinkers. Dessutom är det inte så evinnerligt trångt bakom panelen just här. Välj placering av reglaget och borra ett 10mm stort hål precis där det ska sitta. Sätt dit reglaget och skruva fast det ordentligt.


Reglaget av

Reglaget på

Varken att ta ut eller sätta i en bakruta i en Volvo Amazon är enkelt. Be någon som kan det göra det åt dig. Det är mer än värt pengarna att få det riktigt gjort. Och tätt. Att ansluta en elbakruta i en Volvo Amazon är däremot enkelt. Det grejar du själv.

Steg ett i allt arbete med elsystem i bilar är att koppla bort batteriet, så börja med det.

Vi ser i det lilla elschemat ovan att vi behöver hämta ström till strömbrytaren som i sin tur ska trigga reläet att strömsätta rutan. Givet hur mycket ström den drar vill vi inte att rutan ska gå att använda på annat än tändningen, så vi väljer att ta ström från säkring 2 i säkringsdosan i motorrummet (det är alltså den andra säkringen uppifrån). Den är nämligen kopplad via tändningen, vilken brukar kallas 15 i dessa sammanhang. Sätt en dubbelflatstiftshylsa på en 1,5mm2 kabel och anslut den till rätt sida av säkringsdosan på säkring 2. Rätt sida är den avsäkrade sidan och det är till höger, inåt motorrummet till. Dra in den andra änden av kabeln i kupén. Det finns ett hål redan precis intill säkringsdosan. Anslut sedan den ändan till strömställaren för elbakrutan. Det spelar ingen roll vilket av stiften på strömställarens baksida du väljer.

Fäst sedan reläet på lämplig plats under instrumentpanelen. Det måste inte vara just 681576 (vilket är ganska svårt att få tag på) utan kan vara vilket slutande bensinmacksrelä som helst, bara det tål 30A eller mer. Det kommer ändå inte synas under instrumentpanelen. Dra en 1,5mm2 kabel från det andra stiftet på strömställaren till anslutning 86 på reläet. Jorda reläets anslutning 85, om sådant finns (681576 jordar mot karossen när du skruvar fast det), också med 1,5mm2 kabel.

Nu är det dags för lite grövre kablar. Verkstadsmeddelandet nämner 2,5mm2 men det imponerar inte på mig. Jag valde 6mm2 i min bil, men hade eventuellt låtit mig övertalas till 4mm2. Du behöver c:a 5m. Vi tar ström till elbakrutan från säkring 4 i säkringsdosan. Det är säkringen längst ned. Dock kommer nuvarande säkring på 8A inte räcka så vi behöver byta den till en större, som tål mer ström. Volvo menar att 16A räcker och det är sant (rutan drar som sagt 120W vilket ju är 10A vid 12V) men nu är det ju så att säkring 4 matar fler saker än elbakrutan så överväg ett byte till nästa storlek upp istället. Det är 25A. Då kan du blinka med helljuset samtidigt som elbakrutan är igång. Anslut en grov kabel (jag och Clint Eastwood valde båda 6mm2, men välj själv) på rätt sida (den avsäkrade sidan) av säkring 4 och dra in kabeln i kupén och anslut den andra änden till reläets anslutning 30/51. Det är ström in till reläet.

Snart klart. Dra en lika grov kabel (samma dimension) från reläets anslutning 87 (ström ut på reläet) till elbakrutans vänstra sida, dvs förarsidan. Dra kabeln snyggt och osynligt ned bakom pappen på kickpanelen och vidare bakom gummimattan mot baksätet. Dra den under sidopanelen (du behöver kanske dra lite inifrån bagageutrymmet) och upp till hatthyllan. Peta försiktigt in kabeln under rutans gummilist och anslut den sedan till stiftet på rutan. Jag valde svart kabel för då syns den inte så mycket. Undvik att skarva kabeln. Skarva aldrig kablar. Köp längre kabel istället.

Nästan där nu. Dra en lika grov kabel på samma sätt från stiftet på andra sidan av elbakrutan under gummilisten och ned genom hatthyllan in i bagageutrymmet. Fiska upp kabeln inifrån bagageutrymmet och borra ett hål i plåten och fäst kabeln med en ringkabelsko. Använd taggbricka för bästa jordning (detta är alltså jordkabeln). Här är en bild på hur det ser ut.


Stift på elbakrutans insida

Jordkabeln fästs i bagageutrymmet

Så. Klart. Återanslut batteriet, slå på tändningen och testa. Dels ska lampan i reglaget lysa och dels ska du med en voltmeter kunna mäta 12V mellan stiften på elbakrutan. Funkar båda dessa så är du klar. Annars får du felsöka. Rita in ändringarna ovan i bilens elschema. Eller ännu hellre: i en kopia av bilens elschema.

Det står i verkstadsmeddelandet men kan vara värt att påpeka igen: använd dels inte den bruna tillbehörskabeln som Volvo dragit mellan instrumentpanel och bagageutrymme. Den är för klen. Använd grov kabel. Och tänk på att trådarna som utgör värmeslingan i elbakrutan går på glasets insida. Undvik därför att vifta med metallsaker i baksätet så att trådarna inte skadas. Det kan bli ganska dyrt viftande.

Ansvarsbefrielse. Texten i denna anvisning har förberetts med största noggrannhet men är, trots det, i strikt mening endast att betrakta som en guide att användas i god samverkan med normala säkerhetsföreskrifter gällande vid arbete med elektrisk apparatur och verktyg i en fordonsteknisk miljö. Jag tar inte ansvar för dina handlingar. Arbeta smart! Arbeta säkert!


Renovering vintern 2019-2020

By | April 10, 2020

När jag ärvde min Volvo Amazon 121 efter min mormor 1998 var det min första bil. Jag var 25 år gammal och visste i princip ingenting om bilar. Jag hade ju körkort såklart och pappa hade fostrat min bilkörning på Det Rätta Sättet i familjens 245:a – bicepsservo, choke, manuell låda, stel bakaxel och bakhjulsdrift. Men vad är en förgasare? Hur ställer man tändningen? Vilken utväxling har bakaxeln? Jag fick lära mig längs vägen och såg till att besiktiga och försäkra min nya bil. Den användes på den tiden mestadels som finbil men delvis också som bruksbil. Dock endast sommartid. Den stod för det mesta parkerad i mina föräldrars garage i Åkersberga, men det hände att den stod några enstaka dagar och nätter på gatan hemma på Söder också. Jag och Anna, min bedårande och förtjusande hustru, körde runt med den en del i Sverige, bland annat till Skåne och till Dalarna. Vilken frihet! Vilken bil! Min bedårande och förtjusande hustru var dock inte lika begeistrad och refererade till den som “möget” – mest för den där egenheten äldre Volvobilar kan ha att de inte vill starta igen när de är varmkörda (på grund av ånglås), men det var ju lätt fixat å andra sidan. Vintertid stod den undanställd i en lada hos Christian Virgin ute på Hakunge Säteri utanför Brottby. C:a 2002 försäkrade jag den om som entusiastbil hos Länsförsäkringar efter besiktning vid deras skadecenter i Västberga, och efter dispens beviljades den. Jag hade ingen annan bil, vilket egentligen var kravet, därav att jag behövde dispens – jag hade en Amazon, en cykel och ett SL-kort. Den användes därefter endast som finbil.


Vy norrut från Söderåsen, på väg hem från Billesholm sommaren 2017.

Under Allhelgonahelgen 2007 körde jag ned Amazonen till mina svärföräldrar i Skåne. Det är inga som helst problem att sträckköra 60 mil i en Amazon, ja bortsett från att den drar 1,0 l/mil och att tanken bara rymmer 45 l (d.v.s. man måste stanna och tanka på vägen). Huset som svärföräldrarna köpte på 1970-talet ägdes innan av en man som bedrev bilverkstad i det till huset tillhörande garaget och följaktligen var deras garage drygt 80 m² stort (det gick utan problem in fem stora bilar där) – komplett med smörjgrop. Ungefär samtidigt, i mars 2008, köpte vi en bruksbil. Amazonen stod sedan förvarad i Skåne och användes sommartid för nöjesturer på nordvästra Skånes fina landsvägar och diverse bilträffar. Inte minst torsdagsträffarna i Billesholm blev en riktig sommarklassiker och till väldigt fina minnen. Men 2017 var det dags för svärföräldrarna att sälja det stora huset på den stora tomten med det stora garaget och flytta till lägenhet i stället. Så jag tog BE-kort hösten 2016 och trailade sedan upp Amazonen till Stockholm igen. Det var i mitten av juli 2017.

Detta var första och hittills enda gången jag funderade på att sälja Amazonen. Jag hade ingenstans att ha den. Jag kände inga andra entusiaster. Jag hade inte riktigt tiden. Men jag tog mig i kragen och fick efter en kortare sejour i AHK:s veteranbilsgarage i Bromma (som kort därefter upphörde p.g.a. dispyter med hyresvärden) fatt på en garageplats ett par kvarter hemifrån, började åka på bilträffar och lärde känna folk. Mitt arbete med volvoamazonpictures.se samt att jag i regel hade någon av våra två döttrar med mig fungerade lite som icebreaker och jag lärde snabbt känna andra entusiaster. Båda våra döttrar är otroligt mycket mer sociala och extroverta än vad jag är, särskilt vår yngsta – hon skulle utan vidare kunna konversera en lyktstolpe. Volvoentusiasterna i Stockholmsområdet är dessutom genuint skittrevliga, inkluderande och helt fantastiska. Jag bestämde mig för att behålla bilen som veteranbil.

Beslutet att då satsa på den och att åtgärda både en del begynnande rost och en del av tidigare ägare (mormor) orsakade skador blev därmed ganska logiskt och lätt att fatta. Det fanns vid det här laget tendenser till rost på framskärmarnas ovansidor ovanför lamporna, under dörrlisterna, runt sidobak-rutornas nederkanter, i underkant på karossen fram- och baktill ovanför stötfångarna och längs hjulhusen bak – de flesta av de klassiska ställena. På plåtsidan hade mormor besökt Nordansjödiket med bilen vid minst ett tillfälle med ordentligt bucklig tröskelplåt på höger sida som följd och bilen hade även flera parkeringsskador där bland annat vänster bakskärm var intryckt, höger kofångarhorn bak var skadat och hade dessutom tryckt in i plåten på bilen, otaliga bulor och stenskott i lacken, m.m. Helt traditionsenligt på den sidan av släkten så strutsar man när något går sönder – man försöker sopa det under mattan, åtgärdar ingenting och pratar absolut inte om det. Frågan för mig handlade mer om vem som var betrodd nog att utföra detta arbete och som också hade tiden att göra det till en kostnad som jag kunde hantera.

Rost- och plåtskador på bilen. Foton från besiktning hos Ekerö Bilskadecenter i september 2019.

Frågan gick till Staffan Kraft, en nyvunnen bekantskap genom olika bilträffar och också erfarenhetsutbyten. Vi befann oss på samma våglängd och hade samma syn på hur man renoverar en bil (och inte minst hur man inte renoverar en bil). Staffan var med och grundade Svenska Volvo Amazonklubben och hade renoverat ett flertal Amazoner tidigare. Min blev nummer nio. Han kunde modellen utan och innan och visste precis vad man skulle göra i vilken ordning och vad man skulle se upp med. Han kunde åta sig att plocka ned bilen och sedan sätta ihop den igen med undantag för fram- och bakruta (vilka på en Amazon kräver speciellt kunnande och erfarenhet) i sin egen lokal på Färingsö. Staffan hade tiden, lokalen och kunnandet – allt det jag själv saknade. För plåt-, rost- och lackjobben rekommenderade han Ekerö Bilskadecenter, vilka hade renoverat flera Amazoner tidigare med utmärkt resultat, bland annat en av Staffans Amazoner.

Bilen besiktigades av ägaren Leif Bertils på Ekerö Bilskadecenter onsdagen den 25:e september 2019. Leif kunde åta sig jobbet under förutsättning att Staffan plockade ned den först och satte ihop den efteråt. Saker och ting var på rull.

     

Demontering hos Staffan Kraft på Färingsö i december 2019.

Lördagen den 23:e november 2019 körde jag ut Amazonen till Staffan på Färingsö. Mätarställningen stod på 104597 km när jag lämnade in den tillsammans med nycklarna. Bilen var såklart tömd på allt utom varningstrianglar. Han hade då pausat sin linoljeverksamhet i Kraftoljan HB för vintern (då det normalt är för kallt). Staffan började plocka ned bilen följande måndag och ganska snart blev det tydligt vilka delar som var i så pass bra skick att de var rimliga att återmontera på en renoverad bil (kraven för detta var höga) och vilka som behövde bytas ut. Jag började anskaffa dessa delar så snart jag och Staffan hade gått igenom vilka delar det gällde och VP Autoparts nere i Fristad fick sig därmed ett rejält kapitaltillskott lagom till jul. Staffan dokumenterade noggrant allt arbete och spenderade veckorna fram till jul med att plocka ned bilen för rost- och plåtlagning. Även Christer Sundin hjälpte till, framförallt med moment som kräver att man är två personer (som att ta ur fram- och bakruta och att demontera stötfångarna). Sen hör det till saken att Christer också är pensionär och gillar Amazoner, så han hängde nog en hel del mer än vanligt med Staffan denna tid. Arbetet var klart precis innan jul och fredagen den 20:e december 2019 körde Staffan ned bilen till Leif på Ekerö Bilskadecenter.

     

Riktning av plåtskador, rostlagning och byte av tröskelplåt hos Ekerö Bilskadecenter i januari 2020.

Raoul på Ekerö Bilskadecenter var handplockad av Staffan för jobbet och den som nu jobbade med bilen fram tills dess att den var omlackad. Raoul började måndagen den 23:e december 2019 och arbetena med rostlagning, plåtlagning, riktning och slipning av karossen var klara i mitten av januari, närmare bestämt den onsdagen den 15:e januari 2020. Jag var fortsatt fast besluten om en riktig och korrekt utförd renovering enligt konstens alla regler. Någon amerikalagning fanns inte på världskartan (något som både Staffan och Leif genast hade backat från, dessutom).

   

Nya fram- och bakrutor från Robert Ragnarsson. Passade på att byta dessa när de ändå skulle ur bilen.

Ungefär samtidigt, någon vecka innan till och med, hade jag fått fatt på de sista delarna till bilen. Det visade sig att Volvoentusiasten Jonas Rasmusson satt på de sista pusselbitarna: en uppsättning elförzinkade detaljer inklusive huvlås och nummerskylthållare samt vänster sidobakruta. Precis efter julhelgerna fick jag även bekräftat att Robert Ragnarsson, med ett helt yrkeslivs erfarenhet av bilglas, kunde åta sig att sätta i ny fram- och bakruta. De gamla behövde ändå tas ut för renoveringen och då passade jag på att byta framrutan till en med blå solskyddsrand i överkant (raggarrand som Ragnarsson kallar det) och bakrutan till en med värmeslingor (vilket faktiskt var tillval på årsmodell 1969).

 

Delar som demonterats antingen renoverades till nyskick eller byttes ut. Ovan elförzinkat huvlås.

Under tiden renoverade Staffan merparten av de delar som demonterats från bilen och som var fina nog att återmontera. Tröskelplåtar, sidolister, dörrlås, m.m. fick sig en genomgång upp till nyskick. Staffan hade även en del delar själv i sitt egna lager som reflektorer bak, fina dörrhandtag, blinkerssarg fram, m.m.

   

Utvändig omlackering hos Ekerö Bilskadecenter i februari 2020.

Nu väntade utvändig lackering av bilen och den var klar en månad senare. Måndagen den 17:e februari 2020 kördes bilen upp till Staffan igen. Båda framskärmarna hörde till de delar som behövde bytas och dessa lackades vid sidan av bilen. Bagagelucka, motorhuv och båda dörrarna lackades också separat. Skärmar, motorhuv och bagagelucka var klara en vecka senare, och sista veckan i februari var alla karossdelar utom skärmarna återmonterade.

Varteftersom förstod jag på Staffan att det inte bara var Christer Sundin som visade stort intresse för renoveringen av min Amazon utan det gällde de flesta Amazonprofilerna i Stockholmsområdet, inklusive Clas Nylund, Anders Tengner och Hans Scherman. Alla har de ”tittat förbi” hos Staffan och ”kollat lite” under olika skeenden av renoveringen. Både Nylund och Tengner är besiktningsmän för Amazonklubben och gav renoveringen godkänt för veteranbilsförsäkring hos MHRF, vilket är ett mycket gott betyg (något inte minst Staffan själv var mycket nöjd med). Enda anmärkningar, men som inte påverkar godkännandet, var motorrummet som på sikt kan behöva snyggas till lite samt bagageluckans handtag som har börjat få noppor i kromet.

   

Åter hos Staffan efter lackering i februari 2020.

Utsatta delar linoljebehandlades när bilen ändå var demonterad, framskärmsbalkarna rostskyddsmålades och reservhjulsbaljan slipades ren innan den mönjades och pensellackades, de nya framskärmarna fick därefter dessutom Tectylbehandling och som extra skydd monterades innerskärmar från Lokari både fram och bak. Radioantennens fäste var för skadat för att återanvända och valet föll därför på en elantenn från RetroSound (samma fabrikat som radion).

Fram- och bakruta monterades av Robert Ragnarsson lördagen den 14:e mars 2020. Han var väldigt nöjd med resultatet men inte helt nöjd med passformen på de gummilister för bakrutan som VP Autoparts nytillverkar. Samma problem menar han finns på alla lister och han har sett problemet på många bilar. Dock var det tvunget att ta ut bakrutan för att komma åt och renovera under den ordentligt, och enligt Robert sitter både fram- och bakruta så bra som det möjligen går att få det. Samma kommentar gäller för övrigt karossanpassningarna med dörrar, motorhuv, bagagelucka och inte minst framskärmarna (som ju är nytillverkade). De är riktade och inpassade så bra det bara är möjligt men man måste ha i åtanke att nytillverkade delar inte alltid har precis samma passning som originaldelar. Som referens spenderade Staffan och Christer en hel dag med att passa in framskärmarna, och då har de ändå lång erfarenhet båda två.

   

Början av mars 2020. Motorhuv, bagagelucka, framskärmar och dörrar kommer på plats.

Jag besökte Staffan på Färingsö löpande under tiden mellan den lördagen 23:e november 2019 och söndagen den 5:e april 2020 då jobbet var klart, självklart för att titta till bilen och hur arbetet fortlöpte men också för att leverera delar och för att, mot slutet, utföra en del arbete själv (det gällde främst att återmontera vissa detaljer, främst el). Lackförseglingen var det avslutande arbetet och utfördes av Fredrik Nyström en lördag (rubbing och polering) och en söndag (slutpolering och lackskydd) med torktid över natten.

   

Slutet av mars 2020. Detaljer börja komma på plats.


Framljus och extraljus inkopplade och väntar på att riktas in rätt. I övrigt nästan klar.

När jag hämtade ut bilen den 5:e april 2020 efter renoveringen var den i princip i nyskick. Sammantaget fick bilen ett antal förbättringar som jag funderat på att införa på sikt men som passade ypperligt att ta nu när bilen ändå var nedplockad. Dessa innefattar redan nämnda fram- och bakruta men även Lokari-innerskärmar i alla fyra hjulhusen, elektrisk radioantenn samt byte av textillisten mellan dörr och kaross.

Renoveringen tog totalt 4,5 månader. Även med bilen hemma igen återstod en del småplock, inte minst för att grundligt dammsuga och torka av bilen invändigt men även en del plock som att återmontera högtalaren bak, ansluta den nya elantennen inne i bilen, nya dekaler på rutorna, osv.

I soluppgången den 6:e april togs bilderna nedan hemma i Hammarby Sjöstad på min nyrenoverade Amazon. Samma bilder låg till grund för ansökan av MHRF-försäkringen och senare samma eftermiddag körde jag ut till Anders Tengner i Hässelby Villastad för en MHRF-besiktning.

Staffans detaljerade dokumentation har jag såklart sparat, tillsammans med en förteckning över de delar som har bytts ut på bilen. En del av dessa införskaffades nästan 20 år innan renoveringen påbörjades och blev liggandes därför att det visade sig vara ett för omfattande jobb att göra utan att hamna i en större renovering. Höger tröskelplåt är ett bra exempel.

Handskfacksbelysning i Volvo Amazon

By | July 10, 2019

I Volvo Amazon sitter det en liten lampa ovanför handskfacket. Den styrs med en dragströmbrytare under instrumentpanelen längst ut på passagerarsidan. Dra brytaren nedåt så tänds lampan. Jag har modifierat denna funktion något i min Amazon och då många kommenterar det och undrar hur jag gjort tänkte jag att vi skulle titta lite på det i detta inlägg.


Original handskfacksbelysning. Nästan. Här med aningen starkare lampa (6W).

Vi börjar med att titta på vilka delar som behövs.

Fattningen i handskfacksbelysningen är Ba9s. Original är glödlampan enligt instruktionsboken på 4 W. Osram tillverkar LED-lampor med Ba9s-fattning som ger det rätta skenet (4000 K) men som bara drar 1 W. Vi behöver 4st och de säljs i 2-pack för runt 150kr. Vi kommer även behöva tre stycken tvåpoliga lamphållare med Ba9s-fattning samt lika många reglagehållare för montering under instrumentpaneler. Båda finns i plast och limmas ihop med lite kontaktlim så att de sitter ihop ordentligt, med lampan pekandes nedåt. Vi behöver även en dragströmbrytare, två diodbryggor samt lämplig längd röd och svart kabel (1,5mm2 räcker).


Reglagehållare i plast till höger i bild, bredvid reglaget.

Allt arbete med elsystemet i ett fordon börjar alltid med att koppla bort batteriet, så börja med det.

Börja med att byta ut den ordinarie handskfackslampan mot den nya LED. Ta gärna en före och efter bild så ser du hur påtaglig skillnaden är. Den nya lampan lyser starkare än den gamla, utan att lysa för starkt, men drar bara 25% så mycket ström. Den går heller inte sönder i första taget.

Planen är nu att montera en av de extra lamporna på passagerarsidan men närmare mitten, så att det blir två lampor på den sidan. Lampan kommer att hamna ganska precis under askkoppen. Välj själv om du vill borra fast reglagehållaren i instrumentpanelens undersida eller om du föredrar att klistra upp den med emblemtejp. Båda sätten fungerar bra och även ihop med underdash om du har sådan i bilen. Sedan ansluter vi denna extra lampa först till jord och sedan till rätt sida av brytaren till ordinare handskfackslampa, så att den tänds tillsammans med denna. Nu har du plötsligt två riktigt bra lampor på passagerarsidan som bara drar hälften så mycket ström som den ordinarie lampan gjorde.


Här är passagerarsidan klar. Lyser upp bra!

Nästa steg är att sätta likadana extra lampor även på förarsidan. För detta behöver vi en dragströmbrytare till. Den placeras på samma sätt och på samma ställe som ordinarie brytare på passagerarsidan fast på förarsidan. På nyare Amazoner finns redan hålet upptaget under instrumentpanelen, på äldre kan du behöva borra. Anslutningen av lamporna går till på samma sätt som innan.


Samma funktion tillagd på förarsidan. Individuella brytare.

Med detta på plats lägger vi till funktionen att för både förare och passagerare lätt tända upp alla fyra lamporna tillsammans med instrumentbelysningen med hjälp av en brytare i mittkonsolen. Effekten blir väldigt stämningsfull och det är just detta som många kommenterar och vill veta hur det är gjort. För detta behöver vi (utöver en mittkonsol med en brytare ledig) två diodbryggor och dem hittar man hos ställen som Kjell & Co. (de kostar kring 30kr/st). Som du minns från fysiken på gymnasiet så har dioder den egenheten att de bara släpper igenom ström åt ett håll. Lite som en backventil. Dessa likriktare gör att de sammanlagt tre brytare vi nu använder för att styra belysningen inte stör ut varandra eller ger oönskade, andra effekter. Anslutningen går till enligt nedan.

När reglaget i mittkonsolen används tänds alltså alla fyra lamporna under instrumentpanelen, båda lamporna i instrumenthuset, lampan över fläktreglagen, askkoppsbelysningen, varvräknaren, GT-instrumenten och klockan i mittkonsolen. Original på Amazon är lamporna i instrumenthuset kopplade över en rheostat i ljusreglaget medan lampan över fläktreglaget alltid är på (med tändningen). Enligt elschemat för varvräknare ansluts varvräknarens instrumentbelysning på samma sätt som lampan över fläktreglagen, och på samma sätt brukar man göra med klocka respektive askkoppsbelysning. Ett alternativt sätt, och som jag har gjort i min bil, är att samma brytare (eller rheostat) styr all denna belysning och det är utifrån det jag har ritat elschemat ovan. I schemat är även kartläsningslampa inritad, den på svanhals som satt ovanför passagerardörren i polisbilar. Klicka förresten på bilden för att ladda hem det som PDF.


Reglage i mittkonsolen tänder upp under instrumentpanelen samt instrumentbelysningen.

Innan funktionstest lär du behöva ansluta batteriet igen.

Ansvarsbefrielse. Texten i denna anvisning har förberetts med största noggrannhet men är, trots det, i strikt mening endast att betrakta som en guide att användas i god samverkan med normala säkerhetsföreskrifter gällande vid arbete med elektrisk apparatur och verktyg i en fordonsteknisk miljö. Jag tar inte ansvar för dina handlingar. Arbeta smart! Arbeta säkert!

Volvo Amazon och Resto-mod

By | June 5, 2019



Alla vet att världens vackraste bil är Volvo Amazon. Otroligt vackra linjer, snygga färgkombinationer och en design som trots mer än 60 år på nacken är högst relevant än idag. Men hur är den att köra jämfört med en modern bil? Vilken säkerhet har den? Hur pålitlig är den?

En smärre katastrof, visar det sig, stundtals läskiga att köra. De tidiga årsmodellerna har inte ens säkerhetsbälten, bilen är anpassad för en trafikrytm som hör till svunna tider, motorerna kokar gärna i kökörning och det står väl ärligt talat så där till med driftsäkerheten. Även om de vanligaste felen många gånger är lätta att fixa så spenderar de flesta hellre sin tid att köra sin Amazon än ståendes i väggrenen vinkandes på hjälp. Den tekniska utvecklingen under dessa 60+ år har varit enorm, i synnerhet inom fordonsindustrin.

En hel del intressant utveckling skedde under de 14 modellåren som Volvo Amazon tillverkades. Exempel inkluderar övergång från 6V till 12V elsystem, byte av generator från likström till växelström, införande av skivbromsar, bromsservo, delad rattstång, säkerhetsbälten (även bak), m.m. men även lite större anpassningar som bättre och mer robusta växellådor och större och starkare motorer. Många gånger är det möjligt att eftermontera dessa lite mer klassiska förbättringarna i tidigare modeller. Men det finns mer. Resto-mod handlar om den växande mängd modellanpassade produkter som passar rakt av i din Amazon och som ser helt eller väldigt nära original ut men som innehåller helt ny teknik och som många gånger markant förbättrar din bil i termer av säkerhet, pålitlighet och allmän körglädje.

Ett bra exempel är en vanlig bilradio. Det fanns ett bra urval av radioapparater till Amazon då det begav sig, både för 6V och 12V, från tillverkare som Blaupunkt, Bendix, m.fl. Men det känns för de flesta “sådär” med monoljud år 2019 och hur kul är det att radion bara fångar FM-bandet upp till 104 MHz? Hur ansluter jag min iPhone och vad är alla de där skumma knapparna det står MW, LW och KW på till för? Här finns det ett stort utbud från flera olika tillverkare av nya och moderna radioapparater som ser precis ut som tidstypiska bilradioapparater från 60-talet men som, förutom att de väger en bråkdel så mycket och tar mindre än hälften så stor plats bakom instrumentpanelen, innehåller modern teknik – och då pratar vi inte om AUX- eller USB-anslutningar (för det är ju också lite passé, eller hur?) utan om Bluetooth för både handsfree och streaming, bra ljudbild i stereo och möjlighet att ansluta såväl förstärkare som subwoofer. Men det ser helt original ut och det passar därmed väl in i bilen. Två bra tips som båda har moderna radioapparater (och gott om tillbehör till dessa) med klassiskt utseende som passar i Volvo Amazon är Custom Autosound och RetroSound.

På bilens drivlina finns en hel del förbättringar som gör stor skillnad jämfört med original. Kring motorns känsligare delar hittar vi tändfördelaren och här finns det inte bara flertalet tillverkare av elektroniska tändsystem (som kompletterar befintlig tändfördelare) utan även kompletta utbytesfördelare som innehåller mer elektronik och mindre mekanik, vilket sammantaget ger en jämnare gång och en mer pålitlig drift då tändkurvan blir mer exakt. 123Ignition tillverkar nya tändfördelare för bland andra Volvos B18- och B20-motorer med olika fasta och förprogrammerade tändkurvor för deras olika utföranden (A, B, D, o.s.v.) men även med möjlighet att programmera egna tändkurvor för trimmade motorer. De senare modellerna innehåller även immobilizer vilket gör att du kan låsa tändfördelaren (och därmed stöldskydda bilen) med hjälp av en app i din mobiltelefon. 123Ignition ser 100% ut som originalfördelaren och är därmed en osynlig modifiering som bildligt talat ger synlig skillnad, men även enklare men driftsäkra modeller finns från ex.vis. Pertronix.

Är man mån om originalutseende men överväger växelströmsgeneratorns många fördelar över likströmsgeneratorn så kan det vara bra att känna till att utbudet av växelströmsgeneratorer som ser ut som likströmsgeneratorer är ganska gott. Det ser helt original ut i motorrummet men plötsligt har du laddning även på tomgång och kan använda radion och helljusen samtidigt – helt sensationellt! Mest känd är kanske Dynamator med sin klassiska Lucas-Look-A-Like stil men konkurrenter finns, inklusive Dynalite, och det finns även nytillverkade växelströmsgeneratorer i likströmsutförande för Ford och GM som borde passa Volvo hos ex.vis. Start- och Generatorspecialisten.

Fler växlar än fyra är något som de flesta saknar och det känns inte sällan lite fjuttigt när man är uppe i 80-90 km/h, det är dags att växla upp men man inser att det inte finns fler växlar. För att slippa ligga och nöta distans på c:a 120 db med 3,500 RPM på varvräknaren vid 110 km/h är en vanlig och starkt rekommenderad resto-mod ett växellådsbyte till M41 med överväxel. Även byten till andra växellådor, som Volvos M47 (med fem direktväxlar), är vanliga men gillar du långspaken i Amazon så är M41 vad du behöver. Läs här om hur du gör.

Skivbromsar fram börjar dyka upp på Amazon kring 1962, först på specialvagnar (ex.vis. polisutförande) och på Sportutförandet för att bli standard 1965. Innan dess trumbromsar på alla fyra hjulen, och trumbromsar bak hängde med hela tiden (alla årsmodeller). Just bromsarna har alltid varit överdimensionerade på Volvobilar men likväl fanns bromsservo som tillval på Amazon från årsmodell 1962, dock inte standard förrän 1968. Året efter fick Amazon samma triangulärt indelade tvåkrets bromssystem som utvecklats för 140-serien. Bromsservo går att eftermontera och det finns färdiga  ombyggnadssatser för skivbromsar bak från Vantage till Amazon att köpa, om du inte kommer över en bakaxel från en P1800 med skivbromsar (P1800 har samma bultmönster som Amazon, medan P1800ES har samma som 140).

Bicepsservo är som bekant original på Volvo Amazon men det går att eftermontera hydraulisk styrservo från senare årsmodeller av Volvo 140 eller 164 om du av någon anledning vill kunna garagevända din bil med pekfingret istället. Det finns även modellanpassad elektrisk styrservo för Volvo Amazon från holländska EZ Powersteering, vilka även nytillverkar mindre och modellanpassade rattar (originalratten blir löjligt överdimensionerad med styrservo och behöver bli mindre, vilket även ger bättre benutrymme). Svensk återförsäljare är Autoservo i småländska Stenslanda utanför Växjö. Läs om hur de installerade styrservo i min Amazon här. Andra varianter finns också med elektrisk servo tagna från olika japanska småbilar, men kräver större kunnande och mer anpassningar.

Att både se och synas är extremt viktigt både i mörker och i dagsljus. Du vill vara helt säker på att din blinkers och dina bromsljus syns klart och tydligt för dina medtrafikanter och du vill kunna se bra när du kör i mörker. Utbudet av extraljus är stort till klassiska bilar men på Volvo Amazon var det bara 123GT som fick det fabriksmonterat. Moderna H4-lampor gör att du både ser och syns bättre på vägen och den eltekniska lösning som Volvo valde för framlyktorna håller inte direkt Nobelprisklass, bl.a. är total ledningslängd från batteri till lyktor på tok för lång och dessutom skarvad på flera ställen vilket ofelbart leder till spänningsfall. Hela kalaset är dessutom osäkrat. Att se över bilens belysning är därför en synnerligen god idé, och varför inte passa på att byta till LED samtidigt? Bättre ljus till mindre strömförbrukning. Läs mer om LED i Amazon här.

Andra bra och självklara säkerhetsanpassningar, helt i linje med den anda i vilken Volvo bygger sina bilar, är rullbälten, nackstöd och varningsblinkers.

Mängden tillbehör till Volvo Amazon är omfattande, inte bara från Volvo själva utan även tredjepartstillverkare. Här finns gott om utrustning som Volvo valde att inte ha som standardutrustning i alla utföranden men som kunderna fick köpa till extra. Som differentialspärr, varvräknare, luftkonditionering, trimsatser, mängder av inredningsdetaljer, m.m.

Ansvarsbefrielse. Texten i denna anvisning har förberetts med största noggrannhet men är, trots det, i strikt mening endast att betrakta som en guide att användas i god samverkan med normala säkerhetsföreskrifter gällande vid arbete med elektrisk apparatur och verktyg i en fordonsteknisk miljö. Jag tar inte ansvar för dina handlingar. Arbeta smart! Arbeta säkert!

Börjes Super8-rullar

By | September 11, 2018

Tack vare att vår släkting Börje köpte sig en Super8-kamera i mitten av 60-talet och använde den på flera släkttillställningar är det möjligt att göra en tidsresa tillbaka till Dinosauriernas Tid, en resa som nog för många har vissa nostalgiska inslag. Genom Börjes dotter Eva har jag kommit över fyra filmer som jag låtit BGA Video konvertera till digitalt format på ett professionellt sätt (de har även tvättat filmerna). Det kan vara bra att veta att en Super8-rulle bara rymmer c:a 4 minuter och 30 sekunder film och att den inte kan lagra ljud, men Börje har inte snålat utan använt kvalitetsfilm i färg från Kodak. Bra Börje!

Här är filmerna:

© Copyright 1964, 1966, 1967, 1972 Börje Pettersson. Läs mer om Super8-formatet här.